There is no place like London

Klarat av första natten här.

Säng: Hård
Kudde: Så tunn att den är nästintill obefintlig

När jag kom tillbaka hit idag möttes jag av Audrey (fransyskan) som var lika glad som igår. Vi gick ner till köket tillsammans för hon hade ju lovat att laga mat till mig. Hon hade till och med varit på Tesco och handlat två stora påsar. Satsigt. Jag frågade henne om hon var bra på att laga mat och det sa hon att hon var.

I nästa sekund stod hon med en kastrull spagetti som kokade över (och då menar jag verkligen KOKADE ÖVER - vatten överallt!) och med en köttkniv som hon skar köttfärsen (som att det inte var smått nog?) med I TEFLONSTEKPANNAN. Ni kan ju själv tänka er hur den såg ut sen..

Hon frågade mig om jag var bra på att laga mat och precis när jag tänkte säga: "inte speciellt, brukar alltid använda Dolmio när jag ska göra köttfärssås" tog hon fram en burk Dolmio. Insåg då att vår syn på "bra på att laga mat" nog inte var densamma.

Men det blev himla gott iallafall. Och när vi var klara plockade hon fram te och två chokladefterrätter hon köpt till oss. Så himla, himla fint av henne. En kille från Australien joinade oss. Han var otroligt rolig och eftersom han pratade för snabbt för att stackars Audrey skulle förstå var det mest han och jag som snackade. Om Australien och Sverige och The Old Man (som vi kallar honom) som sover under Audrey.

Har förresten träffat den sjätte personen som bor i det här rummet nu. Skrev ju igår att jag inte hade det. Men när jag kom tillbaka efter att ha ätit frukost imorse satt han upp i sängen och stirrade argt på mig. Väckte tydligen honom.

Själv blev jag väckt var och varannan timme inatt. Somnade vid elva-tiden, då hade bara några gått och lagt sig. Och resten kom in senare och alla tände lampan i taket hela tiden. Och väsnades med sina grejer. För mig gör det inget om folk gör det på morgonen, då ska man ändå snart upp, men om man trillar in halv två på natten, måste man då organisera om hela sin resväska? Suck.