Typiskt pappa
Jag, mamma och Filippa tittar upp. Det är släckt i alla fönster utom ett:
Imorgon & idag
Idag har jag och Rebecca suttit på ett Pret hela dagen och letat bostad. Det finns inga alls just nu eftersom ingen flyttar härifrån, alla flyttar bara hit. Om tio dagar måste jag ha en ny lägenhet. Herregud..
Men som sagt: imorgon, imorgon imorgon! ♥
Min lördag
Och så det här som var så himla kul att kolla på. Stod där hur länge som helst. Man blev fastspänd med ett långt gummiband och så skulle man springa rakt fram och ta bollarna som satt fast. Folk flög åt höger och vänster. Den här lilla pojken var fruktansvärt söt. Han hade NFL-loggan målad på kinden och glasögon med fotbollar på. Fick tyvärr ingen bättre bild för han flög omkring så mycket, haha.
Och så var det artister som uppträdde också. Och cheerleaders igen.
Efter det åkte jag till Hyde Park. Tänkte kolla på minnesmonumentet (eller vad det är?) för de som dog i bombdåden den 7 juli 2005 här i London. Tråkigt nog hittade jag inte dit. Virrade bort mig inne i parken, den är så fasansfullt stor. Ska kolla ordentligt på en karta och gå dit en annan dag tänkte jag. Hösten hade kommit dit på riktigt nu och det var fantastiskt fint.
Sen träffade jag Rebecca på Tottenham Court Road för att äta middag på McDonalds. Det är ungefär vårt nya hängställe. Har inte råd att äta någon annanstans och det är det perfekta stället i mitten av oss. Satt där rätt länge bland konstiga män och stressande personal. Blev utkörda efter ett tag. Då drog vi oss ner till Leicester Square där jag skulle träffa Matilda. Sa hejdå till Rebecca.
Träffade Matilda och vi drack öl på en pub jag inte minns namnet på men den ligger vid korsningen Charing Cross Road/Shaftesbury Avenue och personalen där var yngre än oss (!). Tiden bara flög iväg, förmodligen för att vi pratade om The Ark och Angelheads (haha ♥).
Tog bussen hem och nu ska jag ta mig en kopp te för min hals svider och min röst sviker. Vet inte om det är på grund av att jag pratat högt på en pub i flera timmar eller om jag fått förkylningen som går i flatfamiljen just nu. Oh well, godnatt.
NFL Friday Night Lights
På söndag spelar Tampa Bay Buccaneers mot Chicago Bears på Wembley. Och det skulle givetvis firas (älskar det här att man firar exakt allting i London) och eftersom alla utom jag jobbade sent ikväll tog jag själv bussen ner till Trafalgar Square.
Kollade först runt på området. På björnar och piratskepp.
De delade ut gratis popcorn så alla drack öl och åt popcorn (blir kanske så när man korsar England och USA?), även jag. Ingen god kombo det där förresten, öl och popcorn.
Sen satte jag mig ner. Man hade fått en liten kartongstol när man kom in som man skulle sitta på direkt på marken. Kändes inte alls som att de skulle hålla, men de var hur bekväma som helst. Som en riktig stol! Fast kallt var det såklart. Speciellt mot slutet av kvällen och speciellt om fötterna.
Det började med att en programledare från BBC kom in och snackade. Han presenterade ett trummande gäng från Chicago.
Och sen intervjuade han en av stjärnorna i filmen Jerry Maguire, Cuba Gooding Jr. Efteråt kollade vi på hela filmen. Som var väldigt bra faktiskt, hade inga höga förväntningar alls. Och hjälp vad gullig barnet var!
I pausen fick vi se Tampa Bay Buccaneers Cheerleaders.
Så himla fin och småkonstig kväll som bara kan bli om man blandar England och USA. Nu ska jag lägga mig i sängen med varm choklad och en bok. Livet är skönt.
Battersea Power Station
Kaos i Camden
Hann inte skriva något igår för det var kaos här hemma. Krismöte i köket till sent på natten. Det pratades om huruvida en yxa eller en liten motorsåg borde inhandlas, om hur mycket Svenska Ambassaden kan göra och hur jävla jobbigt det engelska samhället är. Om vad man skulle lämna kvar om det kom till att vi var tvungna att panikpacka och fly. (Måste erkänna här att någon var redo att lämna flera par skor medan jag inte kunde tänka mig att lämna något alls, haha. Älskar mina grejer ju!) Men vi hade så fruktansvärt kul när vi diskuterade olika lösningar (en plan involverade ett lakan ner på sura-mammans balkong, bara en sån sak liksom!) och när jag gick och la mig tänkte jag att om detta var sista kvällen här var det iallafall bästa slutet.
Men det var ju inte sista kvällen här. Och tur var väl det, hade inte varit redo att lämna (några grejer).
Maison Bertaux
(Ps. Min familj kommer om en vecka!)
Diwali on the Square
Igår åkte jag och Emma till Trafalgar Square för där var det Diwali on the Square. Det är en hinduisk ljusfest och det ville vi givetvis inte missa.
Det var det många andra som inte heller ville. Torget var helt fullsmockat med folk. Jag har aldrig sett så mycket folk på Trafalgar Square någonsin.
Hela ljusfesten började med att vi råkade hennatatuera oss. De lurade in oss i ett tält genom att ha kändisar där. Vem vill inte att en kändis ska måla ett fint mönster på ens hand liksom? Så nu har jag en orange/brun tatuering på högerhanden. (Och ja, har skrubbat handen rå - det går inte bort!)
Kollade i lite olika tält. I ett lyckades jag få en påse och en jättefin väggkalender för nästa år. Himla bra fynd tyckte jag.
I ett tält fick man ta gratis guideböcker och broschyrer. Det gjorde vi.
Yoga.
Hej.
Hela festligheten avslutades med musik och dans och tusen tack till tusen personer.
Lördagsbio
Det blev ingen inflyttningsfest igår för vi var inte på inflyttningsfesthumör. Vi var mest bara på biohumör. Så vi hoppade på en buss till Angel och hittade till sist till The Vue. Där såg vi Tinker, Taylor, Soldier, Spy och jag måste erkänna att jag inte fattade mycket av den. Vilket var helt sjukt och jag kan fortfarande inte fatta att jag inte fattade. För jag fattade liksom allt de sa. Och Emma kunde inte förklara den för hon fattade inte heller. Och när den var slut satt vi kvar ett tag för vi var helt tagna av att vi inte fattade. Och försökte reda ut det lilla vi trots allt fattat. Det satt en kille bakom oss och han såg också helt tagen ut. Önskar att jag såg samma film som honom.
Hunterian Museum
Efteråt var vi äcklade, fascinerade och allt på samma gång typ. Hoppade på en random buss som tog oss till ett ställe där man kunde köpa kycklingburgare, pommes och läsk för en tjuga. Så det gjorde vi och åt det i Kennington Park medan vi kollade på folk.
Nu ska jag och Emma snart dra vidare ut. Först till Diddis och Amandas inflyttningspubfest och sen på bio. Finfina grejer.
Lunch med Rebecca
London Film Festival
När jag kom dit hade de rullat ut röda mattan och satt upp strålkastarljus och allting. Poliser i fina hattar lite överallt, men det var ändå inte lika mycket folk som jag trodde att det skulle vara och jag kunde lätt tränga mig fram till tredje raden.
Först kom det bara en massa folk man inte kände igen (vanliga dödliga antar jag?) och sen kom det en man i hatt. En tjej bredvid mig utbrast: "Aw, look at that cute old man.. Oh wait! IT'S JUDE LAW!!!" och det blev kaos och panik och alla ville ta bild och få autograf. Detta blev min bästa bild:
Men han var jättegullig och tålmodig och tog en massa bilder och skrev autografer till alla som sträckte fram ett block eller en kroppsdel. Haha.
Sen kom Bonnie Wright (hon som spelar Ginny i Harry Potter, ni vet?) tillsammans med Jamie Campbell Bower (Anthony i Sweeney Todd. Spelar även i Harry Potter och nån Twilightfilm och sådär.). Detta blev min bästa bild (haha):
De var inte alls lika gulliga som Jude Law. Jamie skrev några autografer och sådär, men ni ser ju Bonnie på bilden - står med ryggen mot alla fansen. De skyndade iväg rätt snabbt.
Sen kom det lite fler personer. Flera som folk blev helt tokiga över som jag hade noll koll på vem de var. När Gillian Anderson (yes, kollade upp den här människan, hade inte koll) kom började alla skrika "my mother loves you!". Alla gjorde det. Haha. Och en tjej (som jag också kollade upp nu efteråt och såg att hon spelade en av tjejerna i musikvideon i Love Actually med Bill Nighy, ni vet?) stod och posade så himla länge att en som arbetade där nästan var tvungen att leda iväg henne. Alla hade slutat fota för länge sen.
Det var väl ungefär det. Jag var egentligen där för att se Anthony Hopkins, men han kom aldrig. Eller så lyckades jag missa honom på något obegripligt sätt? Sorgligt iallafall.
Efter det träffade jag iallafall Rebecca och tillsammans gick vi på Ung i London på Svenska Kyrkan. Där var det passande nog filmkväll. Vi kollade på I rymden finns inga känslor och jag unnade mig ett Marabouchoklad för £2.50 (galet, fattar ni hur exklusivt det är här?!).
National Portrait Gallery
Sen gick jag vidare och kollade på Tony Bevans självporträtt och hamnade på en jättefin utställning som jag inte alls minns vad den hette nu, men det var iallafall målningar och bilder på kända britter. Paul McCartney, Mick Jagger, Elisabeth Taylor, Lady Diana, Prince Charles, drottningen och lite sådär. Fastnade där rätt länge.
Avslutade besöket med att kolla på månadens foto såklart. Oktobers fotografi är detta:
Mick Jagger och Chrissie Shrimpton (taget av Eric Swayne).
Idag längtar jag tills..
..Matilda kommer hit några veckor senare (åh vad kul vi ska ha!)
..Markus Krungegård släpper nytt (Någon som vet när det blir? Stod i Sydsvenskan för några veckor sen att han skulle släppa en soloskiva snart, men jag har inte hört något mer om det sen överhuvudtaget. Hm?)
..jag får komma hem till Sverige och träffa folk jag saknar och äta mat jag saknar
..nästa gång jag får ta en kvällspromenad med Matilda (dör vad jag saknar det)
..min tvätt är klar så jag kan hänga upp den och gå ut i världen och göra nåt kul
..helgen
Som ni märker längtar jag hem och efter folk hemma. Igår var jag och Rebecca på Totally Swedish och handlade lite saker. Typ Polly och knäckebröd. Ville egentligen köpa lingongrova, leverpastej och bostongurka också (för jag hade sån craving efter det i förrgår att jag inte visste vart jag skulle ta vägen - vilket egentligen är lite konstigt med tanke på att jag inte ätit det på ungefär 5 år, men jag kanske kände att det var dags nu?), men jag hade inte råd med allt det. Oh well.
Vad längtar ni efter just nu?
Demonstrationen
Det var alltså en demonstration mot krig. Kriget i Afghanistan (10 år har det hållit på nu, helt otroligt vad tiden går), Libyen, Palestina, Irak etc. Mot alla krig och för att England ska ta tillbaka sina trupper. Började med att folk höll tal på Trafalgar Square. Bland annat en kvinna som hade förlorat sitt barnbarn för tre år sen. Han hade dött i Afghanistan. Började nästan gråta när hon berättade om det. Och sen pratade Julian Assange:
Vid fyra marscherade vi från Trafalgar Square ner till Downing Street. Trafiken stängdes av och där var hur mycket poliser som helst överallt. Först av alla gick en 106-årig dam. Så himla coolt. Om jag blir så gammal önskar jag att jag är lika insatt i världsproblemen.
Vi skrek en massa ramsor (innan igår kunde jag bara på engelska: "hey hey ho, homophobia's got to go", haha) och visslade. Stannade utanför 10 Downing Street (premiärministerns tjänstebostad) och stod där och skrek ännu mer. Alla var så himla engagerade och jag blev nästan lite stolt. Och glad. (Precis som när jag demonstrerade när SD kommit in i riksdagen förra året). Glad över att det faktiskt finns folk där ute som fattar, vettiga människor. Inte bara en massa idioter.
Vill ni veta mer kan ni kolla här. Sky News har både skrivit om det och filmat.
Söndagsbio
"War is bad. Period."
Liten pubrunda
Efter juicedrinken drog vi vidare ner mot Covent Garden och satte oss i baren på ett ställe och drack svensk cider. Stod det till och med på glasen - "Cider from Sweden", Rebecca var överförtjust, haha. Satt där och pratade en bra stund medan vi kollade in den enda bartendern med charm. Fast han verkade missuppfatta våra blickar hela tiden för så fort vi kollade kom han springande och frågade om allt var okej.
När vi hade druckit upp cidern drog vi vidare ner mot korsningen Charing Cross Road/Shaftesbury Avenue där vi avslutade vår lilla pubrunda med att dricka blå vodka. Finfin kväll alltså.
Höst i Hyde Park
Höstkväll
Var förresten tvungen att ta på mig en jacka (och knäppa den!) när jag skulle ut. Igår kom hösten hit.
Filmer jag sett den senaste tiden
Emma är ungefär världens bästa roommate. Inte nog med att hon städar och fixar på vårt rum och inte slåss i sängen – hon har även en himla massa filmer med sig. Så för ett tag sen lånade jag lite filmer av henne. Här är de jag har sett än så länge:
The Proposal 
Bride Wars
Dinner For Schmucks
Confessions Of A Shopaholic
Love Happens
Love and Other Drugs
Did You Hear About The Morgans? 
Enchanted
Eat Pray and Love
All About Steve
The Last Song
The Ugly Truth
Har ni några filmtips?
A short update
Kanelbullens dag
Idag är det ju kanelbullens dag. Jag och Emma skulle egentligen in till stan och försöka hitta varsin och sen sätta oss i en park, men det var molnigt och vi hamnade istället vid köksbordet där vi planerade det närmsta året. Tänker inte avslöja något nu eftersom allt inte är helt bestämt, men det skulle vara så fint om det blev så!
Iallafall. Emma var ju tvungen att sticka till jobbet sen så jag tänkte att jag skulle överraska henne med kanelbullar när hon kom hem istället. Åkte in till stan och letade (var till och med på Nordic Bakery), men det fanns inte någonstans. Till sist hittade jag dessa på Morrisons här hemma:
De enda två som var kvar. £1 fick jag ge för dem och det var tur för de var absolut inte värda mer. Ser faktiskt rätt vidriga ut, tycker inte ens att det är kanelbullar. Men det stod det utanpå. Hoppas Emma blir glad ändå. Det är ju faktiskt tanken som räknas.
Tre vardagsfunderingar
Ett. Varför rivstartar busschauffören ALLTID när man är på väg upp för trappan? Och tvärbromsar när man är på väg ner igen? Varje gång. Fattar inte grejen. Flyger varje gång in i nån stackars gammal man som när jag ursäktar mig säger ”it’s alright, love”.
Två. Varför finns det knappt några vanliga tamponger här? Bara Tampax där det är ett sånt där rör man ska föra upp och trycka ut tampongen med. För några veckor sen stod jag hur länge som helst vid ”Women’s Care” på Morrisons för att försöka förstå mig på alla olika rörvarianter. Folk måste ju trott att det var min första gång eftersom det sen dessutom slutade med att jag nervöst tog ett paket Tampax och la ner det i min korg. Blir smått irriterad över allt extra skräp det blir nu med alla dessa rör. Tur att jag köpt en menskopp också.
Tre. Varför står alla som röker inne i busskurerna? Verkligen alla. Och alla som inte röker trycker utanför för att få lite ”frisk” luft. Dör så äckligt.
Pizza Hut
Igår åkte jag och Emma till Pizza Hut för att äta kvällsmat. Hon hade nämligen fått två kort som innebar att man skulle få nåt gratis. Och gratis är ju aldrig helt fel.
Fast först var vi tvungna att vänta väldigt länge på att en manager skulle komma och öppna det här kortet. (Det är väldigt mycket med managers hit och dit här, ska berätta mer för er en annan gång.) Vi hoppades på ett Xbox (fast vi inte har någon TV) eller pizza i ett år, men vi fick gratis vitlöksbröd istället. Tog det med smält ost på eftersom det var ett pund dyrare (eheheh).
Trevligt var det iallafall. Är ju inte så ofta man har råd att gå ut och äta här (inte ens på Pizza Hut..), men ibland måste man ju unna sig.
Hyde Park
Idag var det galet varmt (givetvis) så jag packade ner en bra bok, min dagbok och en flaska vatten och åkte till Hyde Park (som är min absoluta favoritpark i London).
Började med att promenera längs Serpentine. Där rodde folk roddbåt och åkte trampbåt. Där var även folk som badade. Måste göra det någon gång, bada i Serpentine.
Gick förbi Dianas Memorial Fountain. Där var hur mycket folk som helst som badade fötterna och svalkade sig.
Till sist hittade jag ett lugnt ställe där jag slog mig ner. I skuggan eftersom det var 28 grader ungefär och helt vindstilla. Fast det är första oktober idag! Det enda som vittnar om att hösten är på väg är att vissa träd börjar skifta färg från grön till gul.
Nu ska jag och Emma ut och äta middag.
