National Insurance-mötet

I måndags ringde jag till Job Centre för att fixa en NI-intervju. NI står för National Insurance och behövs för att man inte ska behöva betala så himla mycket i skatt. Har man inte ett sånt nummer måste man i princip skatta 50%. Och det vill man ju inte.

Han jag pratade med kom från Skottland. (Gud vad jag råkat ut för många skottar den här veckan!? Träffade en på tunnelbanan också när jag höll på att flytta mina saker. Han sa att jag såg ut som en skolfröken. Jag frågade om det var en komplimang och han sa att det var ungefär det finaste man kunde vara.) Fattade i princip ingenting av vad han sa och var tvungen att säga ”pardon?” en himla massa gånger. Lyckades i alla fall fixa en intervju till idag. I Whitechaple.

Åkte dit igår för att se var det låg så det var inte alls svårt att hitta dit (som det var igår..). Kom in, anmälde mig och sen ställde jag mig och väntade med en massa andra. Vi var väl 30 personer som bara stod och väntade. Till sist ropades mitt namn upp och jag fick gå och sätta mig i ett väntrum. Där satt jag i en kvart innan en kvinna kom och sa ”Miss Andersson?”. Tog typ två sekunder innan jag reagerade, haha. Är ju inte alls van vid att folk kallar mig ”miss”.

Vi satte oss i ett litet bås. Var inte speciellt nervös faktiskt. Hon frågade en massa saker. När kom du hit? Var bodde du först? Vilket datum flyttade du till din nuvarande adress? Hur länge ska du bo där? Har du varit i Storbritannien längre än 40 dagar tidigare i ditt liv? Har du jobb? Är du gift? Allt gick bra och hon sa att jag skulle få mitt kort inom fyra veckor. Innan jag gick la hon till att hon tyckte att jag passade mycket bättre i svart hår (som jag har på mitt passfoto) än jag gör i blont. Visste inte riktigt vad jag skulle svara. Berättade att en dansk passkontrollant hade tyckt tvärtom. Hon sa bara ”boys..!” och himlade med ögonen.

Fick vänta 20 minuter till innan jag fick tillbaka mitt pass och sen var det klart. När jag kom hem låg det ett brev där det stod exakt vilken tid och plats jag skulle infinna mig för min NI-intervju, lite sent. Men det var i alla fall mitt första brev hit. Blev så himla glad över lite post.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0